Brainstormbossen – från femtio idéer till de tre som är värda att testa

Fyra prompter som tar dig från tom sida till tre genomtänkta idéer som är stresstestade och redo att prövas på en vecka.
Medel
30 min
Alla har suttit i ett brainstormmöte där tre personer pratar, två nickar och en tittar i mobilen. Du får tio idéer, nio av dem är redan prövade och den tionde glöms bort innan mötet är slut.
Med en språkmodell kan du fylla bordet med femtio idéer på fem minuter. Det svåra är att hitta de tre som är värda att testa. Den här mallen tar dig hela vägen: först ett kort samtal så att AI:n förstår din situation, sedan en idéexplosion med olika vinklar, därefter sortering och till sist ett stresstest. Hela flödet tar ungefär 30 minuter, och du behöver ingen annan utrustning än en chatt.
Använd den här mallen när:
- du ska hitta ett namn, en vinkel eller ett tema till en kampanj
- du leder ett möte och vill att alla ska slippa börja från noll
- du skriver och har fastnat med ämnen till nästa artikel eller nyhetsbrev
- du vill lösa ett problem i verksamheten, till exempel att kunder aldrig hör av sig igen
- du står inför ett val och känner att du bara har två alternativ
Så funkar flödet
Mallen består av fyra prompter som du kör i samma chatt, så att modellen minns vad du har sagt. Den här typen av upplägg kallas promptkedja: varje steg bygger på svaret från det förra. Du behöver ingen särskild plattform, för ChatGPT, Claude och Gemini funkar lika bra.
Det viktigaste är ordningen. Idéer först, omdöme sen. Blandar du ihop dem börjar modellen döma sig själv medan den skriver, och då får du försiktiga idéer som du redan har tänkt.
Steg 1: Låt AI:n intervjua dig
En brainstorm utan bakgrund ger generiska idéer. Därför börjar du med att låta modellen ställa frågorna. Det tar två minuter och gör resten av flödet mycket vassare.
{{Du är en erfaren facilitator som leder brainstormar. Jag vill komma på idéer kring: [ÄMNE ELLER PROBLEM].
Innan vi börjar vill jag att du ställer fem frågor, en i taget, så att du förstår min situation. Fråga om målgrupp, budget, tidsram, vad jag redan har provat och vad som skulle räknas som ett lyckat resultat.
Vänta på mitt svar efter varje fråga. När du har alla svar sammanfattar du läget i fem rader och frågar om jag vill ändra något.}}
Steg 2: Idéexplosionen
Nu kommer den roliga delen. Du ber om många idéer, men från tydligt olika håll. Då slipper du tio varianter av samma tanke.
{{Utgå från sammanfattningen ovan. Ta fram 30 idéer fördelade på tre vinklar, tio per vinkel:
1. Vanliga lösningar, men med en oväntad vändning.
2. Idéer som lånar grepp från en helt annan bransch, till exempel [BRANSCH].
3. Idéer som bara funkar om jag har [BEGRÄNSNING, TILL EXEMPEL NOLL KRONOR I BUDGET].
Skriv varje idé som en rubrik på högst åtta ord och en mening om hur den funkar. Värdera ingenting ännu. Undvik klyschorna [KLYSCHA 1] och [KLYSCHA 2].}}
Titta extra på begränsningen i vinkel tre. Den ger ofta de mest användbara idéerna, eftersom den tvingar fram sådant ingen annars skulle komma på. Vill du ha fler kan du be om en ny omgång med andra vinklar, till exempel "vad skulle en nioåring göra?" eller "vad händer om vi gör tvärtom?". Hur temperatur påverkar variationen kan du läsa om i ordlistan.
Steg 3: Sortera utan att döda de vilda idéerna
Nu har du en lång lista och ingen aning om var du ska börja. Be modellen sortera, men med dina kriterier, inte dess egna.
{{Gå igenom alla 30 idéer. Poängsätt varje idé från 1 till 5 på tre kriterier: effekt på [MÅL], hur lätt den är att testa den här månaden och hur annorlunda den är jämfört med vad andra i [BRANSCH] gör.
Visa resultatet i en tabell med idéns rubrik och de tre poängen. Sortera efter totalpoäng.
Lyft sedan ut två idéer som fick låg totalpoäng men som du tycker har en gnista, och förklara kort vad som skulle krävas för att de ska fungera.}}
De två vildkorten är hela poängen med steget. Utan dem blir resultatet bara de mest rimliga idéerna, och det är sällan där det roliga ligger. Välj nu tre idéer själv. Du får gärna ta en som modellen gett låg poäng, för du känner ditt sammanhang bättre än den.
Steg 4: Stresstesta de tre bästa
Den här prompten är ofta den mest värdefulla. Du låter modellen leta efter hål innan du lägger tid och pengar på idén.
{{Jag har valt tre idéer: [IDÉ 1], [IDÉ 2] och [IDÉ 3].
Föreställ dig att varje idé har misslyckats om sex månader. Ge mig tre trovärdiga skäl till att den gick fel, vad jag kunde ha gjort för att upptäcka det i förväg och hur ett litet test på under en vecka skulle ha visat det.
Avsluta med din ärliga bedömning: vilken av de tre skulle du testa först, och varför?}}
Bonus: gör idén till ett experiment
En idé som inte testas är bara en åsikt. Kör den här prompten på den idé du bestämt dig för.
{{Skriv en experimentplan för [VALD IDÉ] som jag kan genomföra på en vecka. Ange hypotes, vad jag mäter, vad som räknas som lyckat, vad det kostar i tid och pengar och vilket beslut jag fattar utifrån resultatet. Skriv i punkter och håll det under 200 ord.}}
Anpassa mallen efter situationen
Leder du ett möte kan du köra steg 1 och 2 själv i förväg och ta med de trettio idéerna som underlag. Då börjar gruppen på nivån "vad tycker vi?" i stället för "vad ska vi komma på?". Skriv ut idéerna, låt alla markera tre favoriter med varsin penna och använd sedan steg 4 på det som fick flest streck.
Skriver du ensam kan du byta ut kriterierna i steg 3. För en artikel kan du värdera "hur mycket sökintresse finns" och "hur mycket vet jag redan". För ett val mellan två alternativ kan du be modellen ta fram ett tredje och ett fjärde, och sedan sortera alla fyra. Det är förvånansvärt ofta det tredje alternativet som vinner.
Varför det funkar
Språkmodeller är bra på bredd och uthållighet. De tröttnar aldrig och har inga egon att skydda. Men de väljer gärna det mest sannolika svaret, och det är samma svar som alla andra får, så du behöver styra med vinklar och begränsningar. Genom att dela upp arbetet i separata steg slipper du dessutom det vanligaste problemet i brainstormar: att en idé döms ut innan den hunnit bli färdig. Intervjun i steg 1 gör att modellen utgår från din verklighet i stället för ett genomsnitt. Vill du fördjupa dig i konsten att ställa bra frågor finns det mer i prompt engineering.
Vanliga misstag
Du ber om fem idéer. De första fem är nästan alltid de mest förutsägbara. Be om trettio eller fler och bestäm dig för att de bästa dyker upp mot slutet.
Du värderar medan du skapar. Så fort du skriver "men det där är för dyrt" i steg 2 börjar modellen sålla åt dig. Spara omdömet till steg 3.
Du hoppar över intervjun. Det känns som en omväg, men utan bakgrund får du idéer som passar vem som helst. Det betyder att de inte passar dig.
Du tar siffrorna som facit. Poängen i steg 3 är modellens bedömning, inte en sanning. Dessutom kan modellen hitta på exempel på företag som har provat något, ett fenomen som kallas AI-hallucination. Kontrollera alltid påståenden innan du bygger något på dem.
Nästa steg
Har du en idé att gå vidare med kan du planera mötet där ni bestämmer er med Möteskartan. Vill du se hur dina idéer står sig mot marknaden passar Konkurrentbevakaren. Fler genvägar för vardagen hittar du på sidan AI för produktivitet.
En bra idé är sällan den första du får, den är oftast nummer tjugosju som glömdes längst ner i listan. Låt AI:n gräva fram högar med idéer, men var du själv den som väljer vilken som får bli verklighet. 🐒
Vanliga frågor
Be om mer än du tror dig behöva. Börja med 30 till 50 idéer, eftersom de första tio brukar vara de mest förutsägbara och de intressanta kommer senare. Lägg sedan tiden på sortering i stället för att be om ännu fler. Låt språkmodellen först fylla bordet och bedöm i ett separat steg, där du ger tydliga kriterier som tid, budget och målgrupp. Om idéerna börjar likna varandra kan du be om nya omgångar med olika vinklar i stället för fler av samma sort. Tre vinklar med tio idéer vardera slår nästan alltid en enda lång lista.
En språkmodell väljer ofta det mest sannolika svaret, och det mest sannolika är också det som alla andra redan har fått. Därför ger en vag prompt som "ge mig idéer till en kampanj" ungefär samma lista till alla. Lösningen är att styra modellen med begränsningar och vinklar: ge den en målgrupp, en budget, en förbjuden kliché och be den låna grepp från en annan bransch. Du kan också höja temperaturen i verktyg där den inställningen finns, så blir svaren mindre förutsägbara. Ju mer specifik din prompt är, desto mindre generiska blir idéerna, eftersom du tvingar fram nya kombinationer i stället för genomsnittet.
Gör båda, i den ordningen. Börja ensam med AI:n och fyll bordet med råmaterial innan någon behöver ha en åsikt. Ta sedan med de tio mest lovande idéerna till teamet och låt människorna reagera, bygga vidare och stryka. AI:n är bra på bredd och uthållighet, men den vet inte vad ni redan har provat, vilka kunder som är känsliga eller vad som är realistiskt med er budget. Det vet ni. Be gärna modellen sammanfatta teamets reaktioner i en kort lista efteråt, så att inget försvinner mellan mötet och nästa steg. Då blir mötet kortare och beslutet bättre. Mer om hur du ställer rätt frågor finns under prompt engineering.

